Author Archives: Joakim Bergeå

Att dela kunskap

I en av mina klasser har vi jobbat mycket med berättande. Vad kännetecknar en god berättelse? Egentligen. De har skrivit, reflekterat, läst, skrivit om och läst igen. Det har varit en lång resa, många var från början motvilliga eller ovana läsare. Idag är det en ren fröjd att se och höra vilka fullfjädrade berättare och analytiker de är. Många kloka tankar blir det!

För några veckor sedan gick vi över till de rörliga bildernas berättande. Intressant att se hur de bar med sig sina verktyg in i filmens värld – utan problem. Det var även intressant att se hur många som snabbt föreslog att de färdiga produkterna skulle delas på någon av skolans grupper på Google+, precis som under våra temaveckor! Tidigare har det varit svårt att få deltagarna att visa eller läsa upp sina alster för varandra. Man har tyckt att det varit pinsamt. Det här upplever jag som ett steg framåt mot att våga dela kunskap med varandra, mot att känna stolthet över det man faktiskt kan och har lärt sig.

Nu har de precis gjort klart sina egna kortfilmsproduktioner. De har iscensatt en och samma berättelse. Det skulle handla om en flicka som återvände till sin familj efter en tids frånvaro. Hennes mamma hade precis dött och skulle begravas. Av sin bror fick hon reda på att allt inte stod rätt till. Genren fick de själva välja. Jag började med att välja verktyg för att klippa film och la sedan upp planeringen efter det. Tog även fram instruktionsfilmer – som ingen använde…

En erfarenhet vi snabbt lärt oss i detta projekt är att eleverna ofta lär fortare än oss pedagoger. Och att det är viktigt att ta vara på de tekniskt begåvade personerna och att låta dem vara med och lära sina kamrater. En tydlig konsekvens av detta är att flera förmågor hos våra deltagare stärkts. Jag tänker på en situation idag. Jag hade precis introducerat vårt nya arbete kring presentationsteknik. Tanken var att alla skulle hålla ett föredrag utifrån meningen ”så här gör man …”. De allra flesta kom igång direkt, utom en. Bekymrat konstaterade hen att hen egentligen inte kunde något som var värt att presentera. Efter en stunds resonerande dök plötsligt den lysande idén upp: men jag kan ju faktiskt klippa film!

/Nadja

Verktyg för samarbete

I projektet vill vi pröva olika digitala verktyg som kan användas på olika sätt i skolan för att underlätta och effektivisera arbetet. Ett första steg i detta är att vi i projektgruppen testar olika verktyg i vårt arbete med projektet. På detta sätt kan vi bekanta oss med dem och hitta vilka som kan fungera i större skala i klasserna eller för individuella insatser med deltagare. Genom detta har vi också börjat bygga upp vår personliga lärmiljö (PLM, eller PLE på engelska). Detta var ett nytt begrepp för oss, men egentligen något vi redan haft utan att benämna det. I undervisningen tror jag dock att det är ett viktigt begrepp att lyfta fram och hjälpa deltagarna att bygga upp en robust PLM. Detta kommer vi jobba mycket med i höst.

För att jag och Nadja skulle kunna samarbeta smidigt, undvika dubbelarbete, ha koll på vad som görs och ska göras, etc, kände vi det viktigt att hitta några verktyg för detta. Vi har testat flera olika och de som vi nu i huvudsak använder för vårt samarbete är Google Drive, Diigo och Realtimeboard. Detta är tre fantastiska verktyg!

Google Drive använder vi i alla klasser på skolan och det kändes självklart att använda detta för vårt samarbete i projektet. Google Drive är ett helt office-paket som är gratis och ligger i molnet och alltså är tillgängligt oavsett var man är. Vi skrev vår projektplan här och det gick enkelt att redigera tillsammans, man kunde snabbt få fram vad den andra ändrat sen sist och vi kunde diskutera olika avsnitt med hjälp av kommentarsfunktionen. När vi var klara kunde vi enkelt exportera dokumentet som pdf och skicka iväg det till berörda parter. Google Drive har många styrkor och funktioner och öppnar för nya arbetssätt i klasserna. Dessa möjligheter kommer vi fördjupa oss i mer i ett senare inlägg.

Diigo beskrivs som ett socialt informationsnätverk (SIN) och är ett mycket användbart verktyg för att samla och dela information och länkar. Vårt arbete i projektet är denna termin fokuserat på att inhämta inspiration och goda exempel samt att hitta användbara verktyg och användningsområden för dessa. Dessa prövar vi och utvärderar för att sedan i höst kunna ta ett större helhetsgrepp på digitaliseringen och pröva nya upplägg och digitala verktyg i större skala i klasserna. För detta informationsinsamlande har Diigo varit ett väldigt bra verktyg. Diigo ger dig möjlighet att samla bokmärken på intressanta sidor du stöter på, men dessa bokmärken är inte låsta i webbläsaren utan hamnar i ditt Diigo-konto. Eftersom det inte är låst till webbläsaren kan du komma åt det varifrån som helst. Vi har för projektet skapat en gemensam grupp i Diigo där vi tillsammans kan samla bokmärken till bra sidor. Det blir alltså ett enkelt sätt att bygga upp en gemensam informationsbank på verktyg, bloggar och annat intressant som rör projektet. Finessen med Diigo är att det inte bara blir en lista med bokmärken. Man kan infoga kommentarer till sidorna man bokmärker. Man kan också ”stryka under” i texten på webbsidan med en slags ”digital gulpenna” som gör att man snabbt kan hitta tillbaka till det intressanta på en sida man tidigare varit inne på. Utöver detta kan man också ta bilder med mobilen, skriva rena textanteckningar, mm och allt läggs in i ditt digitala bibliotek. Dessa funktioner gör Diigo till ett kraftfullt verktyg även för våra kursdeltagare t.ex. i deras informationsinhämtning inför ett fördjupningsarbete, etc. Möjligheterna är många och vi kommer förmodligen pröva dessa i större skala i höst.

Realtimeboard är vår digitala anslagstavla/whiteboard. Här kan man enkelt rita mindmaps, man kan göra ett flödesshema med post-it-lappar, infoga bilder, man kan rita och skriva direkt på arbetsytan och alla objekt går att fästa kommentarer på för att kunna diskutera eller kommentera. Den stora styrkan med detta verktyg är också att Google Drive är integrerat i Realtimeboard. Det går alltså att lägga upp dokument ifrån Google Drive och dessa kan sedan redigeras direkt ifrån den gemensamma arbetsytan. Eftersom vi som sagt även arbetar i Google Drive så underlättar detta mycket. Det går även att koppla pilar mellan objekt, vilket gör att pilarna fortfarande pekar rätt även om man möblerar om på arbetsytan. I Realtimeboard har vi en del av ytan full med post-its kategoriserade i kommande, pågående och avslutat. Vi har också en tidslinje med en årsöversikt över allt som behöver göras i projektet. Post-it-lapparna kan enkelt länkas till motsvarande händelse på tidslinjen. De olika dokumenten i Google Drive  som vi jobbar på länkas också in på motsvarande sätt. Mycket smidigt! Den enda egentliga nackdelen med Realtimeboard är att det inte finns något möjlighet att komma åt den ifrån en mobil eller surfplatta. Det måste till en dator.

Vi använder självklart många andra verktyg i vårt dammsugande efter och sammanställande av idéer och tips. Flera av dessa kommer vi ta upp i senare inlägg. Inför ett personalmöte där vi skulle presentera vårt projekt så sammanställde jag en Prezi (ännu ett användbart verktyg vi nog återkommer till) med en översikt över min nuvarande PLM. Där kan du hitta de olika verktyg och plattformar jag i huvudsak använder idag. Den kommer nog med stor sannolikhet förändras en del den kommande tiden. Översikten hittar du här!

/Jocke

Projektstart: Tema Hembygd och Google+

Minst en gång per termin bryter vi det vanliga schemat på allmän linje och har ett två- till fyraveckors ämnesövergripande tema. Denna gång hade vi valt att undersöka begreppet Hembygd och vad det kunde betyda. Detta fick också bli starten på vårt projekt Hållbar digitalisering. Tidigare terminer har vi haft någon temauppgift som skett på nätet, oftast i form av någon slags reflektionslogg/diskussionsforum. Vid dessa tillfällen har vi märkt att detta forum gett annars tysta elever en möjlighet att kliva fram och vara med i diskussionen. Man kan säga att det var utifrån denna iakttagelse som gnistan till projektet tändes. Vi ville undersöka hur det vanliga klassrummet kunde kompletteras med det digitala, för att på detta sätt också kanske kunna ge fler deltagare möjlighet att delta och ta plats.

Denna gång ville vi pröva att bl.a. jobba med film, men i så enkel form som möjligt. Temat drog igång i mitten av februari och började med att deltagarna fick dela med sig och diskutera i tvärgrupper kring begreppet Hembygd. Vi använde oss bl.a. av det mycket välgjorda och intressanta materialet Hembygd – Någonstans i Sverige. Efter några dagar fick de sedan i uppdrag att göra en egen film om vad hembygd betyder för dem. Kring detta hade vi funderat mycket. Var och hur skulle filmerna läggas upp? Vi ville att det skulle vara enkelt att lägga upp filmerna så att så lite tid som möjligt skulle gå åt till det tekniska. Det var också viktigt att filmerna endast skulle vara tillgängliga för oss på skolan och inte ligga öppna för hela världen. Helst skulle det vara så få steg som möjligt i processen och deltagarna skulle behöva registrera på så få ställen som möjligt. Vi tittade först på Vimeo som är en gratis videotjänst där man kan lägga upp filmer, redigera dem och även kontrollera vilka som ska få tillgång till dem. Detta alternativ krävde dock att alla skulle skaffa nya konton där. Sedan funderade vi på YouTube, där man ju också kan begränsa tillgången på filmer. Där går det dock inte att låsa åtkomst till enskilda användare, vilket medför att det finns en risk att länkar sprids och andra kommer åt filmerna. Vi trodde också att många skulle bli halvt skräckslagna vid tanken på att de skulle behöva lägga upp sin film på YouTube. Till båda dessa alternativ tillkom också att de sedan skulle behöva länka till/bädda in sina filmer på någon form av diskussionsforum, t.ex. SM Folkbildning där vi vanligtvis har vår kommunikation. Alltså, många steg och många möjligheter att det strular.

Till slut föll valet på Google+. Eftersom vi redan arbetar i Google Drive i alla klasser så hade alla redan ett Googlekonto. På Google+ upptäckte vi också att det var enkelt att skapa slutna grupper där material och text enkelt kunde delas utan att behöva oroa sig för att det kunde bli tillgängligt för obehöriga. Uppladdning av filmer kunde också göras direkt ifrån mobilappen som hör till Google+. Deltagarna kunde även använda denna app för att se varandras filmer och kommentera och diskutera. De få som inte hade smarttelefoner kunde enkelt delta via webbsidan istället.

Lanserandet gick smidigt och efter en demonstration och förklaring kring vad cirklar betydde på Google+ så var alla igång. Det var endast ett fåtal som senare hade problem att lägga upp sin film. Några var också inledningsvis skeptiska till att använda Googles sociala plattform av rent ideologiska skäl, men efter att ha sett hur enkel och smidig plattformen var så gick de med på att delta.

När filmerna sedan var klara började det att plinga till i mobilen. Video efter video lades upp och diskussionen kring dessa tog fart. Det funkade! Google+ togs emot väl och deltagare har själva senare föreslagit att fler uppgifter läggs upp/diskuteras på Google+. Vi kommer återkomma till några exempel kring detta senare i bloggen.

Några av deltagarna gick senare med på att lägga upp sina filmproduktioner på YouTube så att vi kunde dela med oss av dem här i vår blogg. Du hittar dem här!

Google+ har visat sig vara en plattform med stora möjligheter. En styrka är att det finns en smidig, snygg och väldigt funktionell mobilapp. Många deltagare drar sig för att regelbundet logga in på olika webbplatser för att hålla sig uppdaterade. Google+ kan istället plinga till i mobilen när något viktigt händer. Det går att sortera inläggen i en grupp i olika kategorier så att man får en tydlig struktur. Man kan som sagt också enkelt posta film eller bilder ifrån mobilen direkt in i en diskussion. En övergripande introduktion till Google+ och hur det fungerar hittar du här.

Nu tror jag att det får räcka för denna gången. Vi tar gärna emot kommentarer, tips och frågor i kommentarsfältet nedan!

Nästa inlägg kommer handla om hur vi organiserar och strukturerar arbetet inom projektgruppen med hjälp av olika digitala verktyg.

/Jocke

Projektpresentation

Så där, då är det dags för ett första inlägg i den här projektbloggen. Då passar det kanske att börja med en lite presentation kring vad det hela handlar om och vad syftet med denna blogg är.

Hållbar Digitalisering är ett metodprojekt på Lidingö folkhögskola som syftar till att utforska användandet av ett digitalt klassrum som komplement till det vanliga fysiska klassrummet. Vi har fått anslag ifrån Folkbildningsrådet genom deras satsning på flexibelt lärande och projektet löper under kalenderåret 2013. Denna blogg kommer ha som huvudsyfte att dokumentera hur vi tänker, vad vi gör och vad som händer när vi försöker göra det vi tänker. Det blir då ett tillfälle för oss i projektgruppen att också reflektera över vad vi gör och varför. Projektet kommer i huvudsak genomföras inom vår allmänna linjes tre klasser och projektgruppen består av mig, Joakim Bergeå, som också är projektledare, samt Nadja Debove. Jag har min lärarbas inom matematik och naturkunskap och Nadja inom svenskämnet och internationella frågor. Båda jobbar också med den ämnesövergripande kursen Hållbar utveckling.

Lite bakgrund:
Lärarlaget på Lidingö folkhögskola City (vår filial på Kungsholmen där allmän linje huserar) har under de senaste åren sökt sig mot en mer IT-baserad lärmiljö. Inte för att ersätta den vanliga lärmiljön, utan för att komplettera den. Det har skett bit för bit och erfarenheterna har gett mersmak. Vi började använda SM Folkbildning (Folkbildningsnätets version av Open Text Social Workspace) i några ämnen och snart var det vår centrala lärplattform för hela allmän linje. Någon prövade att använda Google Docs för ett temaarbete och nu har det blivit standard för nästan alla inlämningsuppgifter och grupparbeten. Vi märkte att de digitala verktygen och plattformarna gjorde oss mer flexibla och hjälpte oss att möta deltagarna där de var. Vi kände att vi ville utforska detta ordentligt och projektet Hållbar Digitalisering började ta sin form.

Syftet med projektet är alltså att hitta nya läroformer för att nå studerande, särskilt studerande med särskilda behov. Huvudmålet är att öka tillgängligheten och framgångsmöjligheterna för alla deltagare, särskilt för dem som annars fungerar sämre i den vanliga klassrumssituationen. Det här vill vi uppnå genom att komplettera det fysiska klassrummet med det “digitala klassrummet”, dvs sociala medier, webbtjänster, mobiler och läsplattor, etc. Detta kommer vi framförallt pröva i kursen Hållbar utveckling. Projektet syftar till att dokumentera och utvärdera denna omställningsprocess.
Därutöver har projektet som mål att utveckla medarbetarnas IT-kompetens för att hitta nya sätt att nå alla studerande. Målet är att även anpassa undervisningen till det som händer utanför skolan. Och att förbereda alla för ett liv där sociala medier spelar en allt större roll.

Det får duga som en första presentation. Nästa inlägg ska handla om våra första trevande steg inom projektet.

På återseende!
/Joakim Bergeå
Projektledare Hållbar digitalisering